regalskeppet

Nästkommande lördag fyller jag 18 år. För en månad sen hade jag funnit detta innebära enbart en ren glädje, men numera har en alltmer växande oro infunnit sig hos mig. Vad denna kan härledas till är jag inte helt på det klara med, men förmodligen har det att göra med smärre förändringar, som ett nödvändigt ökat ansvarstagande, samtidigt som mina läkaravgifter ej längre kommer vara gratis. Utöver det har jag alltid trott att själva företeelsen att bli 18 skulle leda till en dramatisk förändring, således att alla mina "problem" skulle lösas i och med detta samtidigt som det skulle ge en ökad känsla av "frihet", vilket dock har den mindre angenäma effekten av ökat ansvarstagande. Dock har jag förstått, bland mina vänner, att detta ingalunda behöver vara konsekvenser av att bli myndig, utan snarare kommer mitt dekadenta förortsgrå liv att fortlöpa, bara med undantaget att jag har rätt att vistas på krogen. Just denna företeelse får mig att tänka på alkohol, vilket nog säkerligen är det största ångestmomentet som härleds ur min stundande födelsedag. Detta eftersom mina kära vänner alltjämt kommer se det konstigt att jag dricker, och istället råder mig till att ta ett glas mjölk eller hallonsoda. Antagligen är det säkerligen en akt av omtänksamhet, eftersom jag har sjukdomen alkoholism, vilket jag känner mig nödgad att poängtera är en sjukdom, i blodet och därmed en ökad risk att drabbas av denna själv, samtidigt som jag själv har svårt att relatera till hur jag egentligen hanterar alkohol. Dock, hur mycket jag än uppskattar omtänksamheten, ser jag det snarare som en bekräftelse på att jag kommer fortsätta vara en naiv, harhjärtad, lättpåverkad och svag tonåring som är rädd för, och inte klarar av, att bli vuxen.