Du var min armé
Eftersom jag för tillfället är en abnorm varelse som tycker om att vara i skolan, stannade jag kvar i cafét där jag konverserade med mina söta klasskamrater där en vild diskussion om fikabröd och kaffedrycker dök upp. Jag blev smått förvånad när ingen starbucksflicka någon gång under diskussionen propagerade för denna slavdrivande kaffekedja.
Efter att en del lämnat för språklektion, och ytterligare en del senare för Action aid-möten blev jag och Joakim kvar i våra indiekläder varpå diskussionen snabbt bytte ämne till kärlek och sexuella avvikelser. Det var nobelt och mycket värdigt, det enda som saknades var, trots att jag inte röker, cigaretter och pilsner, alternativt, om vi ville lyxa till det lite, cigarrer och konjak. Men eftersom vi är vänsterjävlar båda två, jag lite mer, Joakim lite mindre, hade det, ideologiskt sett, bara blivit fel. Hursom, vårt rörande samtal avslutades med att Erik Drakenberg kom fram till oss och gav ett råd från djupet av sitt hjärta, därefter gav han mig en klapp på axeln och gick sin väg. Utanför skolan kramades jag och Joakim sedan farväl och lovade varandra att vi skulle ses igen...
För övrigt gled samtalet givetvis också in på musik, bland annat svenska ikoner som L.Winnerbäck och J.Thåström, och vi skrattade gott till somliga otroligt dåliga nödrim de bägge ibland skrivit i sina låtar. Pga detta tänkte jag bidra med några nödrim i klass.
Det finns inga bekymmer,
mina känslor de rymmer
hoppar ur min ficka
till någon annan flicka
Det finns en dold agenda i allt.
Efter att en del lämnat för språklektion, och ytterligare en del senare för Action aid-möten blev jag och Joakim kvar i våra indiekläder varpå diskussionen snabbt bytte ämne till kärlek och sexuella avvikelser. Det var nobelt och mycket värdigt, det enda som saknades var, trots att jag inte röker, cigaretter och pilsner, alternativt, om vi ville lyxa till det lite, cigarrer och konjak. Men eftersom vi är vänsterjävlar båda två, jag lite mer, Joakim lite mindre, hade det, ideologiskt sett, bara blivit fel. Hursom, vårt rörande samtal avslutades med att Erik Drakenberg kom fram till oss och gav ett råd från djupet av sitt hjärta, därefter gav han mig en klapp på axeln och gick sin väg. Utanför skolan kramades jag och Joakim sedan farväl och lovade varandra att vi skulle ses igen...
För övrigt gled samtalet givetvis också in på musik, bland annat svenska ikoner som L.Winnerbäck och J.Thåström, och vi skrattade gott till somliga otroligt dåliga nödrim de bägge ibland skrivit i sina låtar. Pga detta tänkte jag bidra med några nödrim i klass.
Det finns inga bekymmer,
mina känslor de rymmer
hoppar ur min ficka
till någon annan flicka
Det finns en dold agenda i allt.
Kommentarer
Postat av: jocke
Starbucksflickor äger.
Postat av: Sebastian
Javisst gör de det! Söta som få.
Trackback
