07/07/2007 - 20/08/2008

Idag tog det slut. På ett café vid Kungsträdgården fick jag beskedet jag egentligen bara legat och väntat på i en vecka. Jag fick ett värdigt avslut, inget skrik, dock massa gråt och t.o.m. lite skratt. Kanske var det hopplöshetens skratt, eller uppgivenhetens, men förhoppningsvis var det vänskapens. Hon sade att hon älskade mig, och jag sade att jag älskade henne. Tyvärr är det bara jag som är kär. 

Nu känner jag mig mest tom. Allt har sjunkit in, att jag aldrig mer får kyssa hennes läppar god natt. Sorgen smyger sig sakta på mig, och jag vet att den tuffaste tiden i mitt liv väntar mig. Fast å andra sidan har jag precis upplevt min lyckligaste, så jag ska nog klara mig. Fast inte som jag vill..

Tror du att kärlek är som sångerna vi hör?

Kommentarer
Postat av: L-G

känns exakt som när tove gjorde slut med mig. Det hjälper fan inte att säga såhär men det är faktiskt sant: det kommer att gå över. Var ledsen och gör nåt dumt som inte är alltför dumt, bara smådumt. Sen kommer det att vara över och det kommer vara som förr.

Ta det lugnt mannen!

2008-08-23 @ 02:24:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0