regalskeppet

Du kommer mot mig

som svarta stjälkar

uppryckta ur asfalten

och gräset där ingenting

växte

De vita fåglarna är

krig vapen för fantasier

utan värde precis som du

En rökslinga ur ett rött

hav av bilder från ihopvuxna

ögon

Jag smeker ett prisma,

en statyett av ditt sköte

som svartnar som snö

en boulevard av pantomi
Du sörjer för att jag

aldrig haft fel om dig

Bara ångloken är kvar,

staden är en atelje

av frost och konst

konst som försvann

när dina fingrar släppte

greppet om min hals