För att jag inte ska bli galen.
Sömn är ett normalt tillstånd då en organism, exempelvis en människa, en kortare tid är synbart medvetslös och oresponsiv för stimuli. När jag trycker ner knapparna på tangentbordet som formar dessa ord är jag inte medvetslös, vilket i sin tur innebär att jag inte sover. Drömmar, som kan uppstå i främst REM-sömnen, är enbart psykiska upplevelser. När jag trycker ner knapparna på tangentbordet som formar dessa ord är detta en fysisk upplevelse, vilket i sin tur innebär att jag inte drömmer. Slutsatsen blir då att eftersom jag varken sover eller drömmer är jag vid medvetande i en existerande verklighet. Om ni är av motsats åsikt är ni fria att skriva den. Ha då i beaktning att, för att ni skall kunna argumentera för er sak, både ska vara synbart medvetslösa, samtidigt som det bara skall var en psykisk upplevelse.
Alltså finns jag, alltså finns du, alltså finns bordet, alltså finns allt.
Är det bara det fysiska som finns? Jag är morgontrött o kan ha missuppfattat det du skrev, men det psykiska existerar väl också. För mig är det psykiska lika verkligt som det fysiska.
Din slutledning saknar logisk grund. Om det kognitiva innehållet av upplevelsen är x i verkligheten och y i drömmen, och ingen differens föreligger mellan de båda konstanterna, följer att x är likställd med y (de går ej att skilja åt annat än semiotiskt). Genom nyttjandet av en förhållandevis blygsam semantisk metod finner vi alltså att dikotomin dröm-verklighet står bortom logiken. Språket spelar sina spel liksom alltid men själva frågeställningen är att betrakta såsom en populärkulturellt hypad chimär.
"I do not believe that I am now dreaming but I cannot prove I am not."
- Betrand Russell
Verklighet = Stadium av att vara vid medvetande.
Sömndrucken dröm = Stadium av att vara medvetslös.
Verkligheten existerar.
Jag är helt på din sida Sebastian. Som jag sa
Kan konstateras att mitt argument vidhåller sin relevans och att ståndpunkten därför står oför. Till ert försvar kan dock sägas:
"Do not fear to be eccentric in opinion, for every opinion now accepted was once eccentric."
- Bertrand Russell
