regalskeppet

det kan aldrig handla om
de förhoppningar som jag vill
kunna urskilja bland dina grå streck
på vita papper som rispar in
ord efter ord
tanke efter tanke
önskan efter önskan (för mig)
det handlar bara om
de förhoppningar som skriker ut
att du ska våga greppa min hand
eller släppa taget om den tvivel
som för dig närmre (längre ifrån)
jag drömmer om att jag inte drar
min kind emot gruset när
vinter har blivit vår och snö har blivit gräs
utan att du baddar mig ömt när jag
gråter om en ljusnande framtid som
aldrig är min
de talar om tro hopp och kärlek
och jag är sextiosex procent av deras
tungor deras ord och de viskar i
korridorerna om att dina
samlade tankar är mina samlade moln

ensam kvar drömmer jag om att få sväva