God natt
Det känns skönt.
Jag är allt ni någonsin drömt om.
Lite självförtroendeboast får avsluta det hela.
Jag är så jävla bra.
God natt.
kuliba
liemannen
bambupinne
winner_34
Jag har alltid kommit på så bra internetalias.
Ibland är du bra patetisk, Sebastian
de faller ner mot huvudet och bränns
när de påminner om saknaden som känns
likt de hundratusen nålarna
vad är frihet? vad är tystnad? vad är sorg?
det finns inget regn jag hellre dansar i
än de som smeker våra kinder genom natten
som i eufori
det finns inga telefonlinjer jag hellre ockuperar
än de som går från mitt tragiska brustna hem
in i dig
det är inte jag. det är inte jag. det är jag.
Fredag, söndag morgon.
Ensammast i Sverige från iTunes. Dystert och modernt så det förslår.
Mitt kaffe är uppdrucket och jag ser ut genom balkongen upp mot regnet som faller från de grå tragiska skyarna.
Dystert och svenskt så det förslår.
Outrot. Himlen blir aldrig behärskad och lugn.
Det är just i denna stund som jag varje söndag, fast det råkar vara fredag, är som lugnast.
Just nu vet jag att jag aldrig vill, kan eller kommer fly härifrån.
Sverige. Sundbyberg. Rissne. Det är bara här jag kan gå sönder.
Och allting fastnar perfekt på bild. Som ett barndomsminne.
Jag är flykt. Du är ånga. Kom, din jävel, kom.
S3
Någonstans kommer S3 alltid leva vidare.
I mitt hjärta, exempelvis.
Ek
Och jag vänder mig om.
Jag faller.
som du får mig att svimma
jag älskar dig.
...
..
.
jag
jag vet att du sover.
Kollektiv bestraffning är olagligt i Sverige, om alla ignoranta idioter nu hade glömt det
Efter plugget
d s i p o v m f e i. d b m s s n d g s. m d e v a f f f a f d. v b m e h. t v e d g s k d o f u. g j d. n d g j i.
Jag äter chips. Det är gott. Finns inte så mycket mer att göra. Än att plugga förstås.
Ord
även om ingenting har förändrats
eller allt är detsamma
som får mig att vilja skaka sönder
deras ord som är som
påklistrade skygglappar
från den verklighet som
är så enkel att förneka
för jag vill andas
jag vill känna
jag vill vara
något jag
inte är
alls
jag kan bygga dina pyramider
om jag bara får ett hjärtslag
från dina fingrar som stryker
sig beskyddande genom mitt hår
och jag viskar att jag aldrig vill
släppa det här ögonblicket även
om jag aldrig har blundat lika
förhoppningsfullt tidigare
för känslan av närhet är något
jag kan bygga mina synvillor på
Som den förebild marknaden är.
att vara altruist handlar inte om att vilja prygla sitt eget nackskinn
är du amerikan dör du tidigare och får stå ut med handikapp under
större delar av livet än om du kommer från något annat I-land
omkring 400 barn föds varje år med iakttagbara skador som beror
på att mamman druckit alkohol under graviditeten
vid sidan av mjukvaruindustrin är fängelseindustrin USA:s
snabbast växande industrigren
i USA blir en kvinna slagen var femtonde sekund
två tredjedelar av alla som blir långtidssjukskrivna
i det svenska arbetslivet är kvinnor
i Sverige står kvinnorna för 82 procent av det
obetalda hushållsarbetet
under folkomröstningen om EU 1994 förfogade ja-sidan över
ungefär 20 gånger större resurser än nej-sidan
i riksdagsvalet 2002 röstade 70 procent av de invandrare som
var uppväxta utanför Europa på vänsterpartiet eller socialdemokraterna
de tio rikaste procenten av Sveriges befolkning äger 99 procent
av alla hushållens börsnoterade aktier
av den svenska morgonpressen är 81,5 procent borgerlig
USA står för 25 procent av världens oljekonsumtion
USA står för 45 procent av världens vapenhandel
Privatvärdar tar i snitt ut 15 procents vinst från hyresintäkterna
medan motsvarande siffra för allmännyttan är 4 procent
omkring en tredjedel av världshandeln är internhandel
vilket innebär att den inte konkurrerar på en fri marknad
utan sker inom en företagskoncern
Sov gott.
Marknaden
Antagligen är det korrekta antalet betydligt högre än så.
Nu drabbades ytterligare en. Och nu. Och nu... Det slutar aldrig.
Ändå skålar man på Östermalm!
Vad kapitalismen skapar
16
Allting är nästan perfekt
När jag fortsätter skriva det här inlägget står klockan på 01:47 även fast det bara gått några sekunder. Tiden är oberäknelig, och jag är ofullkomlig. Ofullkomlig för jag önskar att jag kunde vara så mycket mer, ge dig så mycket mer, och inte spendera kvällen genom att ligga på ett badrumsgolv och spegla mig i skiten under badkaret. Det är visserligen ett mycket varmt golv, men jag blev inte vackrare eller varmare utav den lilla episoden. Jag gick upp, men skiten låg kvar under badkaret. Skit som fortfarande kunde spegla sig i någonting annat.
När jag tittar upp på min brors groteskt fula flagga på andra sidan rummet hos min kära moder står klockan på 01:52, och konstaterar att om jag skriver mina stundande uppsatser i samma raska takt kanske jag kan lyckas få klar någon enstaka av dessa. Ett litet leende skulle jag nästan kunna få fram. Om jag verkligen försöker. Det gäller att orka försöka. Om det gäller att försöker fortfarande mitt intellektuella organ att reda ut. Särskilt intelligent vet jag dock inte om jag är, då jag slog upp nyss nämnda ord x antal gånger för att försäkra mig om rätt stavning. Jag vill ju inte gärna se dum ut.
När jag ser ner på datorklockan står densamma på 01:56, och det har således tagit mig 10 minuter att skriva om att jag speglat mig i skiten under ett badkar och att min självsäkerhet raserats i den grad att jag känner mig tvungen att kontrollera stavningen av ett ord två gånger för att ge mitt vokabulär ro. En petitess i sammanhanget. Men jag vill ju inte gärna se dum ut. Jag vill ju inte gärna misslyckas i mitt hjärteämne. Även om jag redan är på god väg. Att fucka upp allting. Engelska.
Jag ska till skolan imorgon för att försäkra mig om att allting är som vanligt. Att lärarna oroligt frågar om jag är på väg att lämna in den där uppsatsen, att jag ljuger och säger att den är på väg, att jag stannar kvar i skolan även fast jag överhuvudtaget inte har någonting att göra. Eller egentligen allting. För någonstans har du rätt, jag har inget liv. Bara nagelband som rivits sönder och apati som närts under 8 månader.
När jag avslutar det här inlägget står klockan på 02:06. Det har tagit mig 20 minuter att försöka skriva ett inlägg om hur mycket du betyder för mig, utan att egentligen kunna komma fram till något väsentligt. Men under ett års tid har du gjort mig säker, trots att jag inte är säker, och det är nog därför jag åtminstone försöker. Det gäller att orka försöka.
Tack för att du finns.
