Jack

Igår: Ulf Lundell
Imorgon: Bob Dylan

Länge leve gubbrocken!



Interpunktion.

Jag drömde att jag drömde om dig, Joakim.
Att du stod på toppen av askberget och velade
mellan vilka horisonter du skulle försvinna till,
vilka redan försvagade trådar du skulle greppa tag i.
Och du föll, precis som jag föll.
Vi frös.
 
Jag drömde att jag hörde ljudet av kravaller från andra städer
där kravallpoliser är mänskliga sköldar för den knutna nävens
innersta motpol, där ghetton är en fallande ängel klädd i svart
och där fanan för det auktoritära fosterlandet inte längre
vajar på toppen av flaggstången.
Den är bara klädd i våra svarta rosor.
Som koppar.

Jag drömde att du verkligen saknade mig.

..

112 är ett användbart nummer om du befinner dig i en nödsituation.


Kom

Dagens känsla: Glädje.

Kevlar soul. För dig.

Du gör mig.

Min kamera tar bara suddiga bilder. Ett diffust objektiv.
Jag hatar den jag var, och resterna som blev kvar.
Jag hatar den jag blivit, allt jag gjort eller sagt.
Våra händer var aldrig menade att hålla ihop.
Men jag skakade i tron att drömmar kunde besannas.
Hon ska resa någonstans långt bort där inte jag finns.

Men hon höll mig precis hur hårt som helst.
Du gör mig
fel.

(Men som jag älskade edra lögner)


03:56 / 04:02

Var inte rädd för mig.

Jag hatar att inte veta.

Pappa i parken

Ingen talar om vänskap. Allting är sex. Alltid. Gärna hårt och skoningslöst. Såklart.

Pappa ta mig till parken
parken bara vi vet
parken bara pappor
kan leda en till

Snälla ta min hand
jag vill ju till parken
jag vill ringa in gungorna i vår
snälla ta mig till parken
jag känner min ångest igen
jag tror Hon fyller år

Ta mig till parken. Jag behöver parken. 

Jag kan sälja min själ till ett medium.

Alla tonårspojkar vill till parken. Alla pappor vill hem.

Rissne

Du vattnar dina blommor
på din balkong och läppjar
på stadens röktyngda morgon
när du tänder din sjätte cigarett
och känner att jag är ditt
ungdomliga uppror.

Jag kommer alltid vara ditt uppror.

Född och uppvuxen i Sundbyberg - en saga som blev en dröm

DEL 1

En saga om ett barn som måste bli vuxen nu
en pojke som måste finna alla nycklar
till sin mammas labyrinter
Han måste skrapa sönder sina naglar
tills bara golven finns kvar
och den svarta sommaren fyller år
utanför 

Det finns sirener bakom tysta låsta dörrar
som döljer alla saker bara barn och idioter ser
och alla mönster han ristar in i sin sängkammare
är dova skrik som dämpar de fyrahundra slagen
mot tunn skör hud

DEL 2

Från skuggan av din himmel
faller slagna änglar ner
och i ett slutet litet pojkrum
finns drömmar om dig kvar
det har tystnat vid stationen
när de gamla blå tågen
inte längre ger några svar

Alla märken som hon samlat
gör henne naken på sitt golv
det finns inga sagor som längre är för barn
och känslorna hos flickan är en slocknad
gammal sömn
men bilderna hos pojken lyser klart i
mitt hem

När sover alla stjärnor på himmelen?

Fick en invite till Spotify av en av Sveriges fem renodlade marknadsliberaler, enligt egen utsago. Nej, det är faktiskt inte Peter Carlström vi pratar om. En ganska trevlig sak.

Sitter vid mitt köksbord hos mamma och vill egentligen dricka te, men vet att vattenkokaren antagligen skulle föra för mycket oväsen, således får jag avstå en kopp rött te från märket Lipton. (Kan inte jag också få pengar nu?). Är i ett emotionellt sinnestillstånd, vilket  tydligen är ett extremt tecken på svaghet, gud bevare mig väl - hej, cynismens korståg, då jag fick ett ganska känslosamt meddelande skrivet till mig nyligen. Mina tankar är vapen som slåss, mina tankar är vapen för oss, mina tankar är det sista som ni tar.

Hjärnspöken kommer, hjärnspöken består. Jag, liksom nästan alla andre treor i min kära skola, har i dagarna fått våra kära studentmössor. Jag beställde en diamant särskilt utformat för samhällsprogrammet till min mössa. Enligt mig ser den exakt likadan ut som den ordinarie. Det tycker inte mina klasskamrater. Ibland är det lustigt att vara färgblind. Hursomhelst, om några månader tar jag min absolut sista resa med den gamla roslagsbanan mot Galoppfältet. Det känns extremt skönt men samtidigt lika vemodigt på en gång. Förhopnningsvis är cirkeln sluten då. Förhoppningsvis har jag stannat några centimeter framför väggen. I wanna be your only possession.

 

.
..
...

Jag älskar dig.

Signerat Sebastian Iso-Kamula

Jag och min affärspartner Sebastian Rapp har startat Love is in the air AB som har riktat in sig på den stora marknaden av kärlekslösa människor som inte får ett vackert kort, blommor eller dylikt på Alla hjärtans dag. Vår affärsidé är kort och enkel - att tillhandahålla denna tjänst till ett lågt pris.


Du får en ros och ett kort, med valfri hälsning, signerad och sänd direkt till dig för 495:-

Vad väntar du på? Slå till nu - kärleken är bara ett telefonsamtal bort! 

 
Vårt motto - kärlek på jobbet ÄR okej!


A cold heart will never fix you

I min version kommer hon alltid vara hjältinnan.

 
Sanningen känns.

Toalettbesök.

Jag gömmer mig på skolans toaletter ibland. Låser in mig själv för att bara slippa och glömma allting som finns utanför toalettens väggar. Spolar händerna i skålhett vatten. Det är skönt och känns otroligt befriande. Men till slut måste jag öppna dörren igen och möta ljuset. Gå på lektionerna. Åka hem. Lägga mig i sängen. Försöka sova. Skaka i panikångest. Lyssna på kent. Vakna. Åka till skolan. Där kan jag gömma mig på toaletterna igen. Då mår jag bra. Nästan.

Men det kommer bli bra, Sebastian. De säger att det kommer bli bra. Hon säger att det kommer bli bra. Det måste bli bra.

Natten

Vetskapen om att jag kunnat vara någon annanstans - Kräm.
Vetskapen om att jag kunnat vara någon annan människa - Aldrig någonsin komma ner.
Vetskapen om att jag kunnat slippa det här - Den osynlige mannen.

Jag vill skära sönder mina ögonlock.

31.


Jag får ofta en påtaglig känsla av att vara oönskad.

19

Det faller små spindlar under hennes ögonlock
För henne betyder inte spriten någonting
bara doften och skenet av korsfästelsen 
från andra sidan järnvägen och de sista
svarta timmarna blir till cigarrer som
hennes fingrar 

Du bygger broar som någon annan får cred för
För dig betyder inte de förstörda rummen någonting
bara känslan av ett betryggande hem och röken
från tågen som lämnar perrongen och den dova lyckan
sjunger 'we shall overcome' i ditt bröst

Det brinner marschaller utanför den förfrusna dörröppningen
Hon drömmer om vägar som kan föra henne
långt bortom horisonten
någonting större än den mänskliga kärleken
men hon har inga flygplan som når hans terminaler 

Det lyser inga stjärnor genom dina kalla fönster 
Du drömmer om att skapa djupa fotspår i asfalten
om den där pojken som lämnats ensam vid bäcken
hur ni skulle kunna knyta varandras händer
men det är inte för kärlek som edra hjärtan slår

Tårtan

Vidare finner jag det stört att Pär Ström menar att kvinnor inte är lönediskriminerade på arbetsmarknaden. För övrigt finns det någon lallare på youtube som lagt upp filmer på sig själv där han talar "emot" feminismen, genom att i nästan ordagrant citera Pär Ströms bok "Mansförtryck och kvinnovälde". Han medger att han enbart haft denna bok som källa i sina "debattinlägg", varför det är omöjligt att ta denna människa seriöst.

Jag försöker sova mig ur mitt depressiva beteende. Det gick ganska bra idag faktiskt, eftersom jag knappt har behövt vara vaken. Vaknade 17:22 av att min mor ringde  Det var ett av mina lyckligaste ögonblick det senaste halvåret. Sedan följde jag med Ylva och Elsa till Frida, där vi åt tårta. En mycket god sådan, och jag fann lycka i detta bakverk. De som inte tycker om tårta, exempelvis min far, bör bli omyndighetsförklarade. Åtminstone min far.

Ikväll ska jag knapra ipren.


Slutsats.

Detta är bara ett sista argument i en diskussion jag hade med en kär vän på väg till skolan en tidig morgon denna vecka, vilket givetvis enbart är till min fördel.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=576643

Jag har själv erfarenheter av detta, både från grundskolan och gymnasiet. Exempelvis fick alla pojkar i min grundskola g i teknik, medan alla flickor fick vg eller mvg. Tänk om jag ändå blivit en Sofia ...


Svart sol.

Hon andas mellan sina tårar
fuktar läpparna som mot gud
hennes istider bryter sönder
alla sår från hennes hud 

Jag spelar schack med
barnsoldater på hennes bröst
och jag märker när hon andas
hur kanterna på mitt bräde nöts bort   

Vid fönstren där regn lyser igenom 
stryker hon röken över sin mun
vid askan som pärleporten
blir hennes skuldror vita sköra vingar

Men hon stannar kvar i mörkret
bland förlorade gamla kyssar
som om minnen kunde värma
skadar hon svala nya drömmar

Hon skakar tyst vid sängen
som ett hjärta som slutat brinna
hon somnar nu men hennes ögon
kommer aldrig vara slutna



Vi är Guds utvalda barn.


vi är ambassader som spränger
sönder demonstranter 
fastklistrade på fel sida om
deras frontlinjer 

kan vi vänta på signalen 
när den sista gatustenen
träffar fel kloster
likt rött damm av strimmor
ni en gång andats in  

det är disigt längs med
den sista perrongen
där alla städer brunnit klart
det är sprickor i muren men
den står stadigt kvar

vi sprider aska över torgen
vi är slutna fadersgestalter
som sopar igen sångerna
edra tungor bar på 

edra hjärtan skapar terror
likt en blodröd revolt 
och vi snurrar i decennier
vi är inga franska kyssar
vi är ingen rysk passion

vi är inte de som väntar ...

Egen kommentar: Verkligen inget att hänga i julgranen. Jag är ganska nöjd med första stycket, och jag hade kunnat utveckla texten mycket bättre, istället för att få stycken att likna något som jag finner ganska lustigt. Men skitsamma, jag ville bara skriva av mig här om natten. Betyg 2/5.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0